Vi kom, vi sag, vi segrade

Halv 9 imorse gick vi ut fran hotellet och borjade ga mot the Capitol. Det var en hel del folk pa gatorna redan fran borjan och ju narmare parken vi kom, desto fler blev det. De strommade ut fran varje gathorn och i realtivt rask takt da det var ratt sa kallt.

Det blir inga bilder att skryta med idag heller, eftersom det saknas bildredigering, men jag lagger till mer nar jag kommer hem.

Nar vi kommit igenom parken horde vi konserten fran i sondags, som visades pa de stora skarmarna. Manga hade varit dar sedan tidig morgon och sag var insvepta i filtar och tacken. Nagra lag fortfarande och sov! Det var fortfarande ganska glest med folk, men det skulle snart bli andring pa! Vi var tvugna att ga hela vagen upp forbi Pinnen, ut pa andra sidan, runt Smithsonian Institute och runt nagra andra stora hus bredvid Capitol. Vi hade orange biljetter och letade efter ratt entre. Det var absolut sardinburksfullt med folk som forsokte rora sig framat i alla riktningar och de flesta stackare med bla biljetter kom inte ens in, da de stangde deras ko! Ni som tittade p a CNN har sakert redan sett mer om det. Till slut kom vi iallafall fram till sakerhetskontrollen. Solen sken och folk stod och smapratade i kon. Mannen framfor oss bodde "runt hornet" och det har var 34e aret han kom. Aldrig forr hade det varit sa har, sade han. Aldrig forr hade det varit sa fullt! Han sade ocksa att det tidigare ar varit mojligt att se bade installationen och paraden, men det var omojligt i ar - for mycket folk, helt enkelt!

Efter den alldeles normala flygplatssakerhetskontrollen - jag fick ne liten flagga av polismannen, det var ju snallt - var vi valdigt tacksamma att vara inomhus en liten stund och ga pa toaletten!

Sedan var det bara att kliva ut! Eller snarare, sedan skickades vi att ta en genvag genom lagret(!) till de andra hissarna, akte upp en vaning och sedan ytterligare en sakerhetskontroll och sedan gick vi ut pa grasmattan. Vilken syn! Section 12 lag precis mitt framfor podiet och kanske 150 meter bort. Det gick att se att det stod folk dar, men inte nodvandigtvis vem... Det fanns skarmar for oss att titta pa ocksa. Nedan ar saklart bilden fran var sittplats och bakat mot Washington monument, som ar ungefar halvvags till Lincoln Memorial, dar vi var i sondags. Hela och jag menar hela den parken var full! Det var alldeles disigt av varmen fran alla manniskor. Aterigen: Ni som tittat pa TV sakert redan sett massorna. Det var mycket smaprat bland publiken som vanligt. Framf;r oss var en arg tant och hennes advokatson, som mest sprang fram och tillbaka och platade fran olika vinklar. Efter ett tag tinade hon upp och blev riktigt positiv! Bakom oss satt J C Watts en fd kongressledamot fran Oklahoma och tillika quarterback som maken kande igen. 11.30 borjade den officiella ceremonin och alla dignitarer borjade stromma till. Jimmy Carter - USAs aldsta, nu levande president och Bill Clinton fick varma applader, liksom Al Gore. Bush senior fick litet artiga applader, medan "dubbya" med fru hoga burop. Litet dalig stil, tycker jag. Visst, han var sannolikt den samsta presidenten i historien och alla ar mer an glada att han ar borta, men fasen han fortjanar inte att bli utbuad pa det sattet. Det sager mer om dem som buar an om honom. Sedan kom Barack Obama och vralen var oronbedovande!
Aretha Franklin sjong samma sang som Maryan Andersen sjong nar Roosevelt svors in och sedan var det t=dags for ceremonin. Vicepresidenten forst - one down, one to go! - och sedan litet klassiskt interlud med Yo Yo Ma m fl, vilket var...fint, men kanske litet val finstamt.

Sedan snubblade han igenom eden och hey presto! En ny president.

Sedan blev det svinkallt! Vi borjade hasa ut mot en av de fa utgangarna och efter att ha klattrat over nagra bankar, stenmurar och gunnebostangsel - ingen lek nar folk star packade som sillar! - kom vi ut. Jag sag antligen nagon jag kande igen och tog en bild! Ha! Forrest Whittaker!

Sedan skyndade vi oss upp till Union Station, dar vi blivit inbjudna att ata litet chili, dricka kaffe och varma upp oss. Det var _valdigt_ gott! Ganska manga som var dar hade inte ens lyckats ta sig till sina platser utan gett upp och gatt direkt in for att se allt pa tv. Jag ar glad att vi inte gjorde det. Vi var dar. Vi horde talet dar och jaklar vilken kansla. Han talade till oss som var dar och till alla som lyssnade.

Sedan gick vi hem. och det ar sa mycket souvenirer i olika stadier av kitch att det ar helt otroligt! For att inte tala om maten... undrar hur manga som fick salmonella idag... Huuuuu! :)

Maken k;pte en jakligt snygg t-shirt av Alternative Apparel. Angrar redan att jag inte kopte en dar ocksa, trots att jag inte ar nagon t-shirt sort. Kan dock inte tanka mig att ga tillbaka nu, det var ungefar 15 kvarter harifran.

Det ar dags att ta en varm dusch, kanske vila en stund, titta pa CNN, packa och sedan gora oss iordning for kvallens bal. Vi har valt att bara ga pa en, istallet for 3. Det ar logistiskt hopplost att ta sig runt i stan just nu. Inga bilar, inga bussar och valdigt, valdigt fa taxibilar och alltfor kallt att promenera omkring i frackklanning... synd nar jag hade sa manga att valja pa!

Det blir min egen DvF ikvall, minsann. Lovar att ta bilder, for det lar bli ett livat kalas, men jag lovar inga bilder eller ens fler bloggposter forran jag ar ater i London! Planet gar klockan 9 imorgon bitti och att blogga mitt i natten var ingen hit alls!

Vi ses!